Tillbaka...

Ja, nu är jag här igen, efter en massa monsterpass på jobbet, magsjuka på hemmafronten osv...

Jobbade från 7-21.15 i lördags, det tar på krafterna och man är rätt trött och slut när man kommer hem.
Det är bara att njuta en kort stund, av att äntligen vara hemma igen... sedan är det bara bums i säng så man hinner ladda batterierna lite innan det är dags att kliva upp igen på söndag morgon och bege sig till jobbet igen för att vara aktiv och social med alla kunder 9-21.15.
Jag har en helg som ser ut så här varje månad, men det har jag valt själv. Kunde jobbat två helger i månaden och kortare pass, men vaddå... om jag ändå jobbar så kan jag lika gärna jobba ordentligt och vara ledig tre helger emellan istället för att jobba varannan helg... Så tänker jag iallafall.

Lagom när jag kom hem i söndags kväll och vi hade fixat iordning lite käk så hör vi Lina skrika inne på sitt rum.
Jag går in dit och reagerar på att hon försöker få mig att ta hennes napp... det händer ALDRIG!
Det är mörkt så jag ser inte så mycket, men jag känner lukten... URRRKKK!
Tero kommer in och tänder lampan och vi ser hur Lina fullständigt badar i sina egna spyor.
Det var inte roligt, jag tror vi duschade av henne och bäddade rent i sängen typ 4-5 ggr den kvällen.
Så igår fick Tero vabba halva sin arbetsdag och idag var jag hemma. Ganska skönt, man har hunnit städa undan och tvätta lite.
Men nu har hon varit hemma sina 48 timmar sedan sista symptom så imorgon blir det dagis igen.
Blir en kort dagisvecka för dem, men det kan ju vara skönt att få ha det så någon gång ibland också, annars går de nästan alltid måndag till fredag.

På torsdag morgon ska vi upp till öron, näsa, hals mottagningen... fick en remiss dit.
De ska titta på Rasmus hals, om de ska operera bort halsmandlarna.
Stackars liten sover ca 18.30-06.00 och är ändå jätte trött. Man hör hur han får kämpa när han sover, inte konstigt att han inte blir utvilad.
Och han äter jätte dåligt, i stort sett bara potatis, pasta, sås och yoghurt... ingenting med tuggmotstånd som skulle kunna vara jobbigare att svälja.
Man hör också på honom när han pratar... det går inte att förklara hur han ser ut i halsen, man måste få se för att förstå. Det finns i stort sett inget hål alls.
Så det här är något jag kommer att kriga för, jag vet inte alls hur de tänker där uppe. Men han SKA ha en operation.



Jaha, tror det får räcka för idag... ska surfa runt en stund och sedan begrava mig i sängen och läsa ut Twilight bok nr. 3.... PANIK, sedan har jag bara en kvar. Jag är helt besatt... bästa böckerna jag någonsin läst och bästa filmerna jag någonsin sett... vilken otrolig kärlek och vilken passion.

Natti Natti







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0